Arbetar organisationen agilt? Det är huvudfrågan i detta arbete. Organisationen har arbetat med den agila utvecklingsetoden Scrum i ett antal år. De har gjortmedvetna och omedvetna val, för att skapa sin version av Scrum. Frågan som studienförsöker svara på är om det verkligen innebär att man arbetar agilt, när man säger attman arbetar med en agil systemutvecklingsmetod..

Arbetar organisationen agilt? Det är huvudfrågan i detta arbete. Organisationen har arbetat med den agila utvecklingsetoden Scrum i ett antal år. De har gjortmedvetna och omedvetna val, för att skapa sin version av Scrum. Frågan som studienförsöker svara på är om det verkligen innebär att man arbetar agilt, när man säger attman arbetar med en agil systemutvecklingsmetod..

Syftet med vår uppsats är att studera hur olika arbetsroller förändras i en agil organisationoch vilka utmaningar HR-avdelningen ställs inför i den agila miljön. I organisationerdär chefsroller omskapas och medarbetarnas ansvar ökar behövs det skapas en kunskapom hur de tillskrivna rollerna förändras och vilka utmaningar som tillkommer med det. Igenomförandet av studien har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsstrategi och enmultipel fallstudie för att få en så pass djup förståelse som möjligt.Den teoretiska referensramen innefattar teorier om ledarskap, följarskap och HRavdelningensroller för att sedan utmynna i teorier rörande agilt ledarskap, självstyrandeteam samt agilt HR vilka har hjälpt oss att svara på vår huvudsakliga problemformulering.Vidare redovisas vår empiriska datainsamling som samlats in genom intervjuer medinformanter som alla arbetar med agilt HR för att försöka skapa en så rättvis bild av ämnetsom möjligt. Den teoretiska referensramen och den empiriska datainsamlingen integreras ianalyskapitlet och vävs samman med våra egna reflektioner och tankar för att urskiljamönster och bakomliggande faktorer till de svar vi fått.Slutligen presenteras uppsatsens slutsats som syftar att svara på vårt huvudproblem ochvåra delproblem. Vi kan konstatera att rollerna i en agil miljö förändras och den makt somtidigare varit associerad med ledarskapet till viss del försvinner och överlåts påmedarbetarna.

Agile systems development has in recent years become very popular, and many companies today claims to be working agile. At the same time there are studies about agile system development that indicate that there are difficulties in fully adopting the agile way. The purpose of this qualitative study has been to examine how true Swedish IT-companies conduct their agile system development compared to agile theory, and we have specifically for the purpose of the study designed a framework that has been used as an analytical tool. The framework helped us to maintain a structured and objective approach when we examined the participating companies and their practices. The study showed that there were differences regarding how true to agile theory the different companies conducts their agile projects, and that the differences in part depends on how long the companies have been working agile.

Systemutveckling har på senare år rört sig mot allt mer flexibla metoder för att bedriva utveckling, ett agilt förhållningssätt vid systemutveckling i dagens IT-bolag är inte alls ovanligt. I takt med förändring av tillvägagångssättet har även ett moment inom testningen fått allt mer fokus: Testautomatisering. Vissa författare hävdar till och med att det inte går att bedriva agil systemutveckling utan att införa testautomatisering. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka vilka utmaningar en testare inom de agila metoderna stöter på vid testautomatisering. Detta utförs med hjälp av intervjuer på fem olika företag av fem olika testare där de alla har en gemensam nämnare, att de jobbar agilt..

Kärnkraftverk är högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den här komplexiteten kan små olyckor få katastrofala följder. Närvaron av komplexitet försämrar förmågan att förstå situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kärnkraftsdomänen kräver ett agilt beteende för att hantera den höga närvaron av komplexitet. Agilitet är förmågan hos en enhet att framgångsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förändrade omständigheter. Syftet med arbetet är att utveckla ett mätverktyg för att identifiera indikatorer på agilt beteende i stabsverksamhet inom kärnkraftsdomänen.

Det finns många undersökningar som över tid visar att större delen av alla IT-projekt som påbörjas upplevs som misslyckade av beställaren.De agila metoderna involverar beställaren i hög grad i projektet. Frågan vi vill få svar på är: Vilka effekter får ett projektarbetssätt, med sin grund i Agile Manifestos värderingar, på beställarens upplevelse av projektet och systemet som utvecklas? Vi ville undersöka om ett agilt arbetssätt bidrar på ett positivt sätt till systemutveckling vad gäller beställarens nöjdhet med projektet och leveransen. För att sammanfatta olika agila metoder konstruerade vi ett ramverk. I detta ingår Agile Manifesto samt ett antal, av oss identifierade, kärnbegrepp och styrmedel.

Kärnkraftverk är högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den här komplexiteten kan små olyckor få katastrofala följder. Närvaron av komplexitet försämrar förmågan att förstå situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kärnkraftsdomänen kräver ett agilt beteende för att hantera den höga närvaron av komplexitet. Agilitet är förmågan hos en enhet att framgångsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förändrade omständigheter. Syftet med arbetet är att utveckla ett mätverktyg för att identifiera indikatorer på agilt beteende i stabsverksamhet inom kärnkraftsdomänen.

Författarna har utvecklat ett IT-system till missbruksvården inom socialtjänsten i Gotlands kommun. Utvecklingsprojektet används som kvalitativ fallstudie för att studera hur teknisk infrastruktur för systemutveckling påverkar systemutvecklingsprocessen. Projektet utvecklades agilt med en skräddarsydd variant av XP (Extreme Programming). Teknologier som användes var ASP.NET MVC, LINQ, LINQ-to-SQL, jQuery och Visual Studio.Syftet med uppsatsen är att besvara en frågeställning kring relationen mellan teknisk infrastruktur för systemutveckling och systemutvecklingsmetoder: har den tekniska infrastukturen (utvecklingsverktyg och miljöer, klassbibliotek, mjukvaruramverk) påverkat systemutvecklingsmetoden? Om så är fallet, på vilket sätt?I fallstudien studeras hur den agila systemutvecklingsmetoden påverkats av den tekniska in­fra­strukturen.

This paper aims to investigate whether a small organization with small development teams can find a value in leaving a functioning development process to follow a formal systems development methodology, if these organizations can find support in an agile systems development method and in such case the method needs to be adjusted according to the organizations unique conditions.A traditional plan-driven system development methodology includes a number of phases that are carried out sequentially and a completed phase can basically not be resumed. All requirements are specified at the beginning of a project and at the end of the project only one delivery of software take place. This can cause difficulties in for example dealing with changing requirements. Agile system development methods intend to deal with changing requirements and to enable continuous delivery of valuable, working software.In this paper, both the traditional plan-driven methods and agile methods will be explained. Research methodology and existing system development theories will be discussed and a company where the study has been conducted will be presented.

Vid en uppgradering av ett företags IT-lösning kan de anställda komma att få nya datorer och ny programvara. För att upprätthålla samma effektivitet som innan uppgraderingen kan de anställda genomgå en fortbildning inom den nya programvaran. Denna rapport behandlar en studie kring hur man kan utveckla ett utbildningspaket vars fokus ligger på atta uppfylla användarnas och företagets behov vid uppgradering av deras IT-lösning. Studien resulterar i ett implementerbart utbildningspaket och har följt ett användarcentrerat och agilt arbetssätt för atta undersöka designprinciper, teorier om lärande och hur man kan förhålla sig till en heterogen målgrupp..

Bakgrund: Missbruk av substanser ?r ett globalt problem och kr?ver insatser fr?n h?lso- och sjukv?rd f?r att b?de hj?lpa personer att ta sig ur ett missbruk och hantera andra symtom eller sjukdomar. Samtidigt ?r det l?ngt ifr?n alla som har missbruk som s?ker v?rd n?r de beh?ver f? hj?lp. Ovilja att s?ka v?rd kan resultera i negativa konsekvenser p? b?de individ- och samh?llsniv?.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Detta examensarbete utfördes på avdelningsnivån CCS på avdelningen PDU Platforms på Ericsson. Avdelningen ville förändra sin nuvarande arbetsprocess genom att övergå från Daily Build, att bygga och testa en gång om dagen, till ett mer kontinuerligt byggande och testande. CCS hanterar och tillhandahåller kontrollsystemtjänster för RNC applikationer och äldre RBS. Målet med detta examensarbete var att automatisera testprocesser för att kunna utföra kontinuerliga tester. Första steget i arbetet var att ta fram ett specifikt användningsfall, ett use case, att arbeta mot. Detta skedde genom analys av felrapporter och detta ledde till att nodomstarter definierades som ett första användningsfall.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.